Ok, jag har inte sovit hela helgen. Jag ville inte överdosera så jag har inte lyckats sova mycket mer än vad som anses normalt: 8 h/natt. Jag har nöjt mig med att stanna hemma. Jag tänker ofta att jag borde ringa någon, att det bara blir värre om jag isolerar mig. Men jag orkar inte, jag vill inte, jag vill bara sova. Varje dag räknar jag timmarna till jag kan ta min kvällsmedicin och sedan mina insomningspiller.

Imorgon tvingas jag i alla fall ut igen. Terapi kl.11 och medan jag ändå redan är ute så ska jag träffa Louice och senare på kvällen kanske några fler. Det gäller att göra allt på en gång för om jag åker hem så orkar jag oftast inte ta mig ut en andra gång.

Igår köpte jag en Pride-biljett. Hur jag ska palla den veckan har jag ingen aning om, men jag har i alla fall motivationen att försöka och det är ju alltid något.