Får en psykiater anställd av landstinget verkligen...

...föreslå att en ska prova på yoga (ej bekostad av landstinget) som behandling för en djup depression?

...rekommendera en att söka privat vård (alltså inte bekostad av landstinget)?

...säga åt en patient som bett om att få prova en ny medicin mot sin djupa depression för att den nuvarande inte fungerar, att avvakta till efter läkarens fyra veckor långa semester?

...säga att ätstörda kan gå i vanlig KBT-terapi om de inte har svår anorexi (utan bara "vanlig" anorexi, bulimi, hetsätningsstörning eller annan ätstörning) och därför vägra skriva en remiss som patienten bett om? Samtidigt som hen erkänner att hen inte riktigt har koll på hur det egentligen funkar.

...likställa veganism med ortorexi?


Min nuvarande har gjort allt ovanstående, antingen mot mig eller mot en jag känner som också har henom som läkare.




Tidigare psykiatriker jag har haft, eller psykiatriker jag ibland stöter på i slutenvården, har...

...diagnostiserat mig med emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline) utan att utreda mig först och trots att tidigare utredningar förkastat den diagnosen.

...skrivit ut mig från slutenvården med motiveringen att jag verkar må bättre fast jag precis har sagt att jag mår sämre.

...skrivit ut mig fyra dagar efter att jag hade gjort ett allvarligt självmordsförsök.

...bokat in för få ECT-behandlingar så att det blev ett glapp i behandlingsserien.

...skrivit ut en medicin jag uttryckligen har sagt att jag är överkänslig mot.

...skrivit "psykisk status: homosexuell" i min journal.

...skrivit ut dubbla recept av narkotikaklassade preparat.

...glömt att informera mig om att jag inte kan ta ibuprofen (som jag brukar ta mot mensvärk varje månad och mot huvudvärk vid behov och detta står i min journal) ihop med litium.

...skrivit ett ofullständigt intyg till försäkringskassan och vägrat rätta till det när FK meddelade att de kommer att avslå min ansökan om de inte får in en komplettering från henom. Hens motivering var att det var paragrafrytteri och att hen minsann visst hade skrivit ett bra intyg.



Jag har haft vettiga läkare också, men de kan inte reparera eller kompensera för sina kollegors skadegörelse. De är bara människor, utan superkrafter. Men de destruktiva läkarna däremot, de verkar ha övermänskliga förmågor i att jämna all lust, vilja och hoppfullhet hos sina patienter med marken. Hur kan det komma sig?